I Klövsjö med omnejd finns många sevärdheter, såväl sommar som vinter.
Klövsjö by är en sevärdhet i sig, med sin historiska, kulturella och natursköna miljö. Men här finns också en del mer specifika platser som för många är ett måste vid ett besök i Klövsjö.
Tillbringa din sommarsemester eller vintersemester mitt i fjällens lugn och upptäck charmen med de vintertid snötäckta landskapen på sommaren. Känn fötternas rytm och naturens rogivande ljud på en vandring i fjällen förbi glittrande sjöar och fäbodvallar – här hålls fortfarande fjällens kultur och traditioner vid liv. Upplev fantastiska vyer över Klövsjöns stränder och fjäll.
En tur från Storhogna på längdskidor, snöskor eller med vessla till Samevistet i vårsolen.
Turen startar från parkeringen vid Storhogna Högfjällshotell & Spa. Följ skyltningen till Samevistet ca 3 km, väl framme kan du njuta av en kopp kaffe eller varför inte en våffla på terassen. Du tar sedan samma väg tillbaka till Storhogna.
Tar du vesslan upp utgår den nedanför parkering och tar dig ända fram till Samevistet. Tolka på längdskidor eller sitt inne i vesslan på väg upp. Det går att ta vessla på hemvägen också, eller ta längdskidorna över kalfjället tillbaka till Storhogna.
Samevistet har öppet varje dag under säsong.
Från parkeringen vid vägen är det en cirka 2 kilometers vandring längs Fettjeån tills man når fallet. Två gånger måste man ta sig över ån på broar, och ju närmare fallet man kommer desto smalare och stenigare blir stigen. Vintertid är det skidor eller snöskor som gäller.
Väl framme vid fallet kan man se att det är två fall! Det till vänster är Fettjeåfallet och till höger finns ett betydligt mindre fall, lill-fallet. Fettjeåfallet har en fallhöjd på cirka 60 meter.
Fettjeåfallet lockar främst besökare som är ute efter en dagsutflykt med upplevelse, men även klättrare, fågelskådare och fiskare. I dalgången kan man se flertalet fåglar och i ån finns det öring.
Tomtangården är sedan 1963 Klövsjös hembygdsgård och förvaltas idag av Klövsjö Hembygdsförening. Från början var Tomtan ett torp, men efter inköp av skogsmark, ny- och tillbyggnationer förvandlades Tomtan till en bondgård med alla dess rättigheter.
Gården är av kringbyggd gårdstyp, vilket var vanligt under 1600 och 1700-talen. Det som gjort denna gård vida känd är att samtliga byggnader byggts på platsen, dvs. alla gårdens 16 hus tillhör originaluppsättningen.
I anslutning till gården, vid logen, har det dock under senare tid uppförts två nya byggnader, en bakstuga och en byggnad med servering. Idag används Tomtan främst under sommarmånaderna då serveringen är öppen under dagtid och det ofta bjuds upp till traditionell dans på logen.
Den nuvarande kyrkan byggdes 1795-1797 av byggmästaren Pål Pehrsson, Stugun (1732 – 1815). Pehr har byggt ytterligare 6 kyrkor, däribland den i grannbyn Rätan. Om Pål Pehrssons kyrkor har sagts att de speglar hans ljusa, glada lynne och mångomtalade älskvärdhet.
Detta gäller även Klövsjö kyrka som ger ett ljust och välkomnande intryck. Kyrkan är en blandning av rokoko och nyantik som är helt byggd i trä, utom sockeln som är huggen granit. Nu är kyrkan vitmålad med rött plåttak men då den stod färdig 1797 var den rödmålad och hade spåntak. 1886 ersattes spåntaket av plåt.
Det var 1812 som kyrkan vitmålades utvändigt, år 1858 ommålades kyrkan invändigt av målarmästare N. M Ålerström. Det var även då som de bytte ut predikstolen. Den nuvarande predikstolen är från 1850 och är snidad av Jöns Berglund, Åsarna. Innan dess användes den gamla från Klövsjö kapell. Den gamla återfinns idag i tornet, i rummet bakom läktaren.
Altarmålningen är gjord av Pehr Sundin, Sunne (1760 – 1827) som var dåtidens mest anlitade kyrkomålare i Jämtland. De snidade träpelarna, de s.k. pyramiderna, som är guld och grönt med förgyllda eldurnor överst, tillverkades 1755 av Jonas Granberg för Klövsjö kapell. 1755 snidade han även två bänkkrön för de främre bänkraderna. Det ena krönet återfinns i kyrkan medan det andra förvaras i Jämtlands läns museum och har ersatts med en kopia i kyrkan.
Enligt gamla sägner hölls den första gudstjänsten i Klövsjö i närheten av den plats som kallas Tavellegrinna. Om den första gudstjänsten var hednisk eller kristen vet man inte. Men att gudstjänst av något slag ägt rum på denna plats är man dock säker på. Sin säkerhet grundade man på de två gropar som förr fanns strax söder om Tavellegrinna, samt två platser med egendomligt svartbränd mull, ca 60 meter längre söderut (dessa platser finns inte längre kvar). Enligt sägnen var groparna sittplatser för en gudstjänstfirande menighet och de brända ytorna offerplatser, med detta är inte bevisat.
Sägner kan ofta vara svåra att lita på men själva namnet på platsen, Tavellegrinna, bär ett något starkare ”bevis”. Ordet är sammansatt av tavel, le (led) och grinna (grinden). Ortnamnsforskning har kommit fram till att alla namn som har ordet ”tavel” i sig har uppkommit tack vare ett kors med en tavla på som rests på platsen under medeltiden. Dessa tavlor på kors sattes under medeltiden upp utmed de mest trafikerade vägarna/lederna för att förbipasserande och bybor skulle förrätta sin andakt framför dem.
Förr passerade ”huvudgatan” genom Klövsjö platsen och med stor sannolikhet passerade här många pilgrimmer på sina vandringar till Sankt Olofs grav i Nidaros (Trondheim).
Platsen är inte längre central i byn, men ligger fortfarande vid vägen och är lätt att hitta till. Platsen är dessutom tydligt markerad med minnessten och andra symboler.
